Är det enbart jag som inte förstår?

Det med lagar och förordningar är tydligen svårt för flera, senast är det Juholt som kvitterat ut för mycket bostadstillägg, för han inte läst på enligt honom själv, men även jag har problem med att läsa på verkar det som om, eller?

Allt började den 22 augusti, när kyrko fullmäktige i Oskarshamn hade sitt sammanträde.
Här fanns det en punkt där en skrivelse som tillsammans med 256 namn ställde frågetecken vid kyrkorådets hantering av fd kyrkoherden Mats-Ola Nyléns avgång.

En av fullmäktiges representanter föreslog då att jag som författare till skrivelsen, skulle få lov att yttra mig i ärendet, med hänvisning till Kyrkoordningen 3 kap 23 §.
Ordförande för kyrkofullmäktige lämnade då ordet till Kontraktsprost Alf Johansson, som förklarade att denna paragraf endast gälld personer med specialkompetens, och alltså inte inkluderade vanligt anställda eller församlingsmedlemmar.
Även när jag dagen efter pratade med Alf Johansson bekräftar han att ingen får yttra sig vid fullmäktige, och om de får det bryter fullmäktige mot kyrkoordningen, och kan göra sammanträdet ogiltigt.

Den 23 augusti var jag i samtal med kyrkorätt i Uppsala, och fick då besked om att det var Fullmäktige som själv ägde frågan om vem som får yttra sig, när fullmäktige godkänner denna person, och det inte fanns någon begränsning i kyrkoordningen för vem som fullmäktige kunde godkänna.

I mina ögon bryter kontraktsprosten alltså mot 2 saker i kyrkoordningen, dels talar han på fullmäktige, efter enbart att vara tillfrågat av fullmäktiges ordförande, han borde ha uppmärksammats att fullmäktige borde ha godkänt han talan först, samt att han tolkar kyrkoordningen fel, då han faktisk säger att om fullmäktige låter en församlingsbo uttala sig, kan det bli tal om man bryter mot kyrkoordningen.
En medlem i fullmäktige, Stefan Liljehorn, uttalar till och med att nu har Prosten talat och sagt hur han vill ha det, och vi ägar inte frågan.

En annat medlem i kyrkofullmäktige reagerar på prostens utlåtande på det viset att hon via mail ställer följande fråga till Svenska Kyrkans informationsservice:
”I 3 kap 23 § står det att kyrkofullmäktige kan besluta att även andra kan delta i överläggningen, men inte i besluten. Finns det några begränsningar i detta? Gäller detta vid varje tillfälle eller behöver det finns ett lokalt dokument där man först skriver in vem/vilka som får deltaga i överläggningarna?”

Svarat kom från Annemarie Rimmerfeldt som är informatör:
”Nej, det är kyrkofullmäktige som räder över detta. Det torde vanligen finnas inskrivet vissa regler härom i en arbetsordning t.ex. att kanslichefen/kyrkokamrer har rätt att delta. Fullmäktige han dock alltid fatta beslut i det enskilda fallet om man t.ex. vill ha någon sakkunnig kompetens.”

Med bakgrund i ovanstående anmälde jag självklart att kontraktsprost Alf Johansson ingripit otillbörligt i kyrkofullmäktige, på ett sätt som kan ha inverkat på ärendets handläggning.

Den 16 september har ärendet varit behandlat vid domkapitlet i Växjö, där man även fått ett yttrande från Prosten.

I detta hävder han att tf. kyrkoherde Magnus Wihlborg hade önskat hans närvaro vid sammanträdet, och därför var närvarande.
I övrigt bekräftar han väl ovanstående, med tillägget att:
”Jag vidhöll denna hållning då enligt min bedömning inte någon utomstående kunde bidra till klarläggande i en fråga där kyrkorådet havde att yttra sig och svara. Endast kyrkorådets ordförande eller ledamot kan rimligen tala i detta.”

Kontraktsprosten är tydligen tankeläsare, han vet vad jag som brevskrivare kan tillföra i ärendet, eller kanske kan ställa frågetecken runt i kyrkorådets svar, se han är duktig prosten.

Det som är mest lustigt är domkapitlets avgörande:

Domkapitlet finner att eftersom prosten är inbjuden av kyrkoherden, och bjuden välkommen av kyrkofullmäktiges ordförande, samtidigt som han presenterades som sakkunnig i kyrkoordningen, då hade fullmäktige godkänt att han fick yttra sig, och i övrigt anser domkapitlet att de upplysningar Alf Johansson lämnat är korrekta.

Jag kontakter åter kyrkorätt i Uppsala, och får i ett mail följande svar:
”I ett ärende som detta har du som anmälare inte partsställning och har därför inte rätt att kunna överklaga beslutet. Det finns det inte heller någon annan som har.
För övrigt instämmer jag i domkapitlets bedömning att den arbetsordning som finns inte medger dig rätt att delta i fullmäktiges överläggningar.
Jag anser inte att du fått divergerande svar. Det finns inga begränsningar i 3 kap. 23 § ang. vilka som kan medges rätt att delta men detta innebär ju inte att alla som så önskar ska medges sådan rätt. Det är, som sagt, fullmäktige själva som råder över detta.”

Ok domkapitlet har rätt, men samtidigt har jag rätt eller, ny fråga i mail:
”Jag är kanske inte så klok, men jag förstår ditt svar riktigt.
Som jag tolkar ditt svar kan fullmäktige ge alla lov att yttra sig vid ett sammanträde, det finns inga begränsningar.
Det klagomål som jag gjorde till domkapitlet var ju precis för att kontraktsprosten på fullmäktige sade att fullmäktige inte ägde frågan själv, vilket domkapitlet alltså ger rätt till.”

Med följande svar:
” Som du säkert förstår Ivan så kan jag som handläggare på kyrkokansliet inte överpröva domkapitlets beslut och inte heller kan jag uttala mig med prejudicerande verkan. När nu domkapitlet funnit att fullmäktige i det här fallet får anses ha medgivit att kontraktsprosten yttrade sig och att de upplysningar denne lämnat var korrekta, så har jag inga synpunkter på detta.”

Case Closed!

Alltså kyrkoordningen säger att fullmäktige kan låta vem som yttra sig, enligt det skrivna ordet.

Nej säger prosten, inte vem som utan endast ett fåtal med speciell kompetens, men inte anställde och församlingsmedlemmar.

Jo säger kyrkorätt fullmäktige kan godkänna vem som.

Jo säger informationstjänsten, fullmäktige besluter själv.

Nej säger domkapitlet, prosten har rätt.

Jo säger kyrkorätt det finns inga begränsningar, samtidigt som de säger Nej, för vi har inga synpunkter på domkapitlets beslut.

Nu vet jag inte vem som har rätt, för domkapitlet har tagit beslutet på ett sätt som förhindrar man kan överklaga det, så även i framtiden blir svaret väl:
NJA.

Om någon kan förklara för en stackars invandrar som jag, på lätt förståeligt svenska om vad som är rätt eller fel, maila då gärna till ivan@oskarshamnbloggen.se
Se även Domkapitlets svar anmälan kontraktsprost

 

Svenska kyrkan, va vill du?

När man ringer en institution, vilket man får anse Svenska Kyrkan som varande, förväntar man sig ett korrekt och trevligt bemötande, även om det är klagomål man vill framföra.

Detta känner Växjö stift tydligen inte till, då några av deras anställda inte har någon vidare trevlig eller service aktig bemötande.

2011-09-14 har jag ett samtal med kansliet i domkapitlet, när jag från ordförande i Oskarshamns kyrkofullmäktige fått besked om att stiftet och facket är de som förhandlat fram uppsägningen av Mats-Ola Nylén.
Det är stiftjuristen Vibeke Bergman som jag får tala med, och jag måste förvånas när hon uttalar så här:
”Jag förstår inte han agerar i bakgrunden eftersom man träffat en överenskommelse.”
Detta sagt med koppling till Mats-Ola Nylén.

Vibeke Bergman beskyller alltså Mats-Ola Nylén för att ligga bakom att vi församlingsmedlemmar kämpar för att få honom tillbaka som kyrkoherde.
Hur har hon kännedom om detta, vilket hon ju tydligen inte har, för damen i fråga ljuger, då Mats-Ola inte agerar i bakgrunden.
Den som agerar och som gjort det sedan 27/2 är undertecknade, och det står jag för, kom då inte med beskyllningar mot en oskyldig, när man inte ens vill delta i att reda ut om stiftets delaktighet i hela ärendet.

Igår 2011-10-03 ringde jag åter Vibeke Bergman för att få information om ett ärende.
När jag presenterat mig möts jag av följande fras:
”Hej, jag ska gå på lunch och har inte tid att tala med dig, men vad ville du lite fort.”
Man undrar varför hon svarar telefonen om hon ändå inte har tid att tala med den som ringer.
Det ärende jag sökte henne i, var om en tolkning av kyrkoordningen, där 2 personer i kyrkokansliet i Uppsala gjort en annan tolkning än vad domkapitlet i Växjö gjort, men det vill hon inte alls diskutera, eller söka fram till hur man kan ha olika tolkningar, utan man möts av en avspisning med jag vill inte diskutera med dig, och domkapitlet har gjort ett beslut som inte kan överklagas.

Klassamhället är återvänt till Sverige, där vi borgare ska buga os för domkapitlet, tror hon.

Tyvärr kan man väl förstå att det ligger till på det viset, när man ifrågasätter vissa hanteringar i Kyrkan, för det hjälper föga att fråga chefen för domkapitlet, biskop Jan-Olof Johansson, för det gjorde jag 2011-09-14, och har fortfarande inte fått svar, så antingen möts man av långa handläggningstider, eller ett otrevligt bemötande.

Jag förstår inte varför sanningen inte får komma fram, är Kyrkan rädd för att om sanningen kommer fram i ärendet Nylén, då kan flera skelett börja ramla ut garderoben?

Man så samma tendens när det rörde sig om den fackliga representanten, som också han i vardagen är anställd som komminister i Växjö Maria Församling.
Här fick man också vänta i 1½ vecka innan man fick kontakt, och då fick man göra det genom kansliet i Stockholm.

Är det inte dags att Svenska Kyrkan ser över vilket bemötande man ger sina kunder, för snart är man distanserat av institutioner som försäkringskassan och skattemyndigheterna i det sätt man bemöter folk på när man ifrågasätter ledningen.

Jag ställer åter frågan, vad är det jag trampar på sedan ni skriker så högt, vilka lik är det ni inte vill ha fram?